Egipius N 371
Trakehner 
Stamhistorik - stolinjen
Här visas utvalda hästar ur Egipius's stolinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Egipius stammar från i rakt nedstigande led.
Stolinjen sträcker sig 3 generationer bakåt från Egipius räknat.
mormorsmor
f.1794
Engelskt halvblod.
Modersto på Trakehnen 1798-1816, därefter såld dräktig på auktion.
Modersto på Trakehnen 1798-1816, därefter såld dräktig på auktion.
Stamhistorik - hingstlinjen
Här visas utvalda hästar ur Egipius's hingstlinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Egipius stammar från i rakt nedstigande led.
Hingstlinjen sträcker sig 5 generationer bakåt från Egipius räknat.
farfar
f.1822
I avel på HG Trakehnen 1826. Han förflyttades därefter till Trakehnens Landesgestüt i Litauen.
farfarsfar
f.1806 †1821
I avel på HG Trakehnen 1821. Dog i augusti samma år. Han lämnade 6 godkända söner.
farfarsfarfar
f.1794 †1808
Född 1795 enligt Allgemeines Gestütbuch.
Han anses vara den bästa sonen efter Turcmainatti.
Han lämnade många utmärkta döttrar.
Han anses vara den bästa sonen efter Turcmainatti.
Han lämnade många utmärkta döttrar.
farfarsfarfarsfar
f.1784
Turcmainatti var en gåva till Ryska Katharina den Stora av Egyptens vicekonung Mohamed Ali. Han kom via Damaskus till St. Petersburg.
Katharina i sin tur gav honom till den österrikiske stadskanslern Wenzel Anton Fürst Kaunitz i Wien. Redan året där på skänktes Turcmainatti vidare till Kung Friedrich Wilhelm II av Preussen som uppskattade honom mycket och lät honom stå beskällare på det nyskapade stuteriet Neustadt/Dosse 1791-1806.
1806 blev han tagen som krigsbyte av Napoleons armé när Napoleon gick in i Preussen.
Professor Nauman var den som hämtade Turcmainatti i Damaskus och ansåg utifrån Turcmainattis exteriör att han troligen inte var ren fullblodsarab. Man är idag rätt säker på att han var en Achaltekee.
Katharina i sin tur gav honom till den österrikiske stadskanslern Wenzel Anton Fürst Kaunitz i Wien. Redan året där på skänktes Turcmainatti vidare till Kung Friedrich Wilhelm II av Preussen som uppskattade honom mycket och lät honom stå beskällare på det nyskapade stuteriet Neustadt/Dosse 1791-1806.
1806 blev han tagen som krigsbyte av Napoleons armé när Napoleon gick in i Preussen.
Professor Nauman var den som hämtade Turcmainatti i Damaskus och ansåg utifrån Turcmainattis exteriör att han troligen inte var ren fullblodsarab. Man är idag rätt säker på att han var en Achaltekee.
