Ithona SBTrk I 1592
Trakehner 
Stamhistorik - stolinjen
Här visas utvalda hästar ur Ithona's stolinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Ithona stammar från i rakt nedstigande led.
Stolinjen sträcker sig 2 generationer bakåt från Ithona räknat.
mormor
f.1783
Kastanjebrun.
Sto från Ansbacher Landgestüt. Kom från Friedrich Wilhelm Gestüt via Berlin till Trakehnen 1799. Avelssto på Trakehenen 1799-1802, därefter såld.
Sto från Ansbacher Landgestüt. Kom från Friedrich Wilhelm Gestüt via Berlin till Trakehnen 1799. Avelssto på Trakehenen 1799-1802, därefter såld.
Stamhistorik - hingstlinjen
Här visas utvalda hästar ur Ithona's hingstlinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Ithona stammar från i rakt nedstigande led.
Hingstlinjen sträcker sig 2 generationer bakåt från Ithona räknat.
far
f.1803 †1830
Evakuerad med ett delbestånd från Friedrich Wilhelm Gestüt till Trakehnen. Han fick under denna flykt starr i sitt vänstra öga.
Hptb FWG 1808-1817 (tillbaka till FWG 1810)
Ldb Sächsische Landgestüt 1818-1821
Hptb Graditz 1821-1830
Hptb FWG 1808-1817 (tillbaka till FWG 1810)
Ldb Sächsische Landgestüt 1818-1821
Hptb Graditz 1821-1830
farfar
f.1784
Turcmainatti var en gåva till Ryska Katharina den Stora av Egyptens vicekonung Mohamed Ali. Han kom via Damaskus till St. Petersburg.
Katharina i sin tur gav honom till den österrikiske stadskanslern Wenzel Anton Fürst Kaunitz i Wien. Redan året där på skänktes Turcmainatti vidare till Kung Friedrich Wilhelm II av Preussen som uppskattade honom mycket och lät honom stå beskällare på det nyskapade stuteriet Neustadt/Dosse 1791-1806.
1806 blev han tagen som krigsbyte av Napoleons armé när Napoleon gick in i Preussen.
Professor Nauman var den som hämtade Turcmainatti i Damaskus och ansåg utifrån Turcmainattis exteriör att han troligen inte var ren fullblodsarab. Man är idag rätt säker på att han var en Achaltekee.
Katharina i sin tur gav honom till den österrikiske stadskanslern Wenzel Anton Fürst Kaunitz i Wien. Redan året där på skänktes Turcmainatti vidare till Kung Friedrich Wilhelm II av Preussen som uppskattade honom mycket och lät honom stå beskällare på det nyskapade stuteriet Neustadt/Dosse 1791-1806.
1806 blev han tagen som krigsbyte av Napoleons armé när Napoleon gick in i Preussen.
Professor Nauman var den som hämtade Turcmainatti i Damaskus och ansåg utifrån Turcmainattis exteriör att han troligen inte var ren fullblodsarab. Man är idag rätt säker på att han var en Achaltekee.
