Öbergets Cayenne
Svensk Ardenner 
Stamhistorik - stolinjen
Här visas utvalda hästar ur Öbergets Cayenne's stolinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Öbergets Cayenne stammar från i rakt nedstigande led.
Stolinjen sträcker sig 13 generationer bakåt från Öbergets Cayenne räknat.
mormorsmor
f.1992
Stamhistorik - hingstlinjen
Här visas utvalda hästar ur Öbergets Cayenne's hingstlinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Öbergets Cayenne stammar från i rakt nedstigande led.
Hingstlinjen sträcker sig 24 generationer bakåt från Öbergets Cayenne räknat.
14 generationer bak
15 generationer bak
f.1921
Avenir d'Herse anses vara en av de mest betydelsefulla ardennerhingstarna någonsin, och har påverkar ardenneraveln i alla länder där ardenneravel bedrivits.
Belgisk champion i Bryssel 1925
Belgisk champion i Bryssel 1925
19 generationer bak
f.1893 †1903
Fadern till Brin d' Or är officiellt Jupiter, men enligt bland annat den namnkunnige hippologen Arnold van Broekhuyzen ska fadern istället varit en brun hingst vid namn Brèche-Knietje, efter Gerfaut II, från Malhian à Gouy-lez-Piéton.
Brin d'Or var en produkt av flera inflytelserika belgiska kallblodslinjer och blev mycket meriterad. Redan som föl var han magnifik och fyra månade gammal, just avvand, såldes han för 1000 Franc till Jules van Landuyt.
Stationerad hos Jules partner Télesphore D'Hauwer de Vollezele gjorde han en briljant karriär som avelshingst och vann i princip allt.
Mellan 1899-1903 hyrdes han ut till Jules Hazard som ersättare för hans officiella farfar Orange I. Han lämnade ett flertal elitston, bland annat många nationschampions, samt hans välkända son Indigène du Fosteau.
Brin d'Or dog oväntat som tioåring av tarmvred.
Brin d'Or var en produkt av flera inflytelserika belgiska kallblodslinjer och blev mycket meriterad. Redan som föl var han magnifik och fyra månade gammal, just avvand, såldes han för 1000 Franc till Jules van Landuyt.
Stationerad hos Jules partner Télesphore D'Hauwer de Vollezele gjorde han en briljant karriär som avelshingst och vann i princip allt.
Mellan 1899-1903 hyrdes han ut till Jules Hazard som ersättare för hans officiella farfar Orange I. Han lämnade ett flertal elitston, bland annat många nationschampions, samt hans välkända son Indigène du Fosteau.
Brin d'Or dog oväntat som tioåring av tarmvred.
20 generationer bak
f.1880 †1893
Jupiter togs av sin uppfödare till Frankrike, där han blev mycket framgångsrik. Han importerades tillbaka till Belgien av Boucquéau och Degrez de Thisnes -lez-Nivelles. Där blev han Champion i Bryssel 1889.
Han var född i Stadget-Boussois och var undan det flerfaldigt prisbelönta stoet Julie.
Han var född i Stadget-Boussois och var undan det flerfaldigt prisbelönta stoet Julie.
21 generationer bak
f.1863 †1887
Historien om Orange I är folklore i Belgien. Orange I köptes som 2,5 åring av Auguste Oreins i Dender-regionen. Auguste utgick från sin hemstad Montignies-lez-Lens och gick från by till by med Orange för att betäcka ston för 10 Franc.
Bönderna i trakten brukade försöka hålla Auguste och Orange kvar så länge som möjligt för att kunna betjäna så många ston som möligt. Eftersom Augustes svaghet för alkohol var känd kunde de ibland med hjälp av öl hålla honom kvar flera dagar. Bland bönderna kalaldes Orange för Gugusse (typ "drinkaren"), troligen på grund av sin ägare.
När Orange var 10 år lät premieringsnämnden påskina att det var sista året han var godkänd. Auguste sålde då Orange för 1100 Franc och en kärra halm. Han söp sedan ned sig och dog endast 55 år gammal.
Orange däremot döptes om till just Orange I och köptes av Jules Hazard, kanske som en referens till "Oreins"? På stuteriet i Le Fosteau lämnade han 17 döttrar som lade grunden till det förstklassiga avelsarbete som gjordes där. Han lämnade också sönerna Brilliant och Jupiter.
Bönderna i trakten brukade försöka hålla Auguste och Orange kvar så länge som möjligt för att kunna betjäna så många ston som möligt. Eftersom Augustes svaghet för alkohol var känd kunde de ibland med hjälp av öl hålla honom kvar flera dagar. Bland bönderna kalaldes Orange för Gugusse (typ "drinkaren"), troligen på grund av sin ägare.
När Orange var 10 år lät premieringsnämnden påskina att det var sista året han var godkänd. Auguste sålde då Orange för 1100 Franc och en kärra halm. Han söp sedan ned sig och dog endast 55 år gammal.
Orange däremot döptes om till just Orange I och köptes av Jules Hazard, kanske som en referens till "Oreins"? På stuteriet i Le Fosteau lämnade han 17 döttrar som lade grunden till det förstklassiga avelsarbete som gjordes där. Han lämnade också sönerna Brilliant och Jupiter.