Ann Innisxx  

Engelskt Fullblod us

Stamhistorik - stolinjen

Här visas utvalda hästar ur Ann Innis's stolinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Ann Innis stammar från i rakt nedstigande led.

Stolinjen sträcker sig 17 generationer bakåt från Ann Innis räknat.

8 generationer bak
f.1762
Importerad till USA ca 1767 av Mr. Delancey.

Stamtavlan enligt Wallaces American Studbook, 1867, s.492
17 generationer bak
Listad i GSB som Layton (Violet) Barb Mare, utan stamtavla. Kanske var hon efter en hingst som kallades "Layton Barb"

Stamhistorik - hingstlinjen

Här visas utvalda hästar ur Ann Innis's hingstlinje som har information registrerad i hästkatalogen som utmärker dem på ett eller annat sätt eller som har bild eller kuriosatext inlagd. Detta är hästar som Ann Innis stammar från i rakt nedstigande led.

Hingstlinjen sträcker sig 9 generationer bakåt från Ann Innis räknat.

far
f.1814 †1847
American Eclipse reds in som treåring och gjorde sin första start 1818 på Newmarket, Long Island, där han bland annat besegrade Black-Eyed Susan och Sea-Gull.

Året därefter såldes han till Cornelius W. van Ranst och cann i Juni det året Jockey Club's purse for 4 mile heats på Baths, Long Island, och startade framgångsrikt även fyra månader senare.

Sedan användes American Eclipse i aveln under två säsonger innan han åter sattes i träning och startades framgångsrikt.

1823 såldes han för den för tiden remarkabelt stora summan $10 000. Han betäckte ston först en säsong i Virginia och sedan två i Baltimor, därefter en kort tid i New York och slutligen stationerad i Kentucky.
farfar
f.1806
farfarsfar
f.1777
farfarsfarfar
f.1768
Vann 12 plates.
farfarsfarfarsfarfar
f.1743
Vann flertalet King's Plates.
9 generationer bak
f.1680
Byerley Turk är en av hingstarna som lade grunden till det engelska fullblodet. Han erövrades av kapten Robert Byerley i ett slag i Buda, Ungern, 1688 från en tillfångatagen turkisk officer. Han tjänade sedan som Byerleys krigshäst i bland annat Irland 1689 och i slaget vid Boyne 1690.

Han verkade i aveln vid familjen Byerleys gods i Durham och senare Yorkshire åtminstone fram till 1701.